josefineholmbeerg

det är ingen som fattar hur mkt jag saknar min kanin..från att jag fick henne när jag va 7. Och att mysa med henne och helt plötsligt är hon bort.. man tror inte det är sant men det är det. Jag gråter varje kväll att jag skulle få vara med henne en dag till. Helt plötsligt ligger hon bara där. Och man önskar att man kunde göra ngt åt det. Man kan inte fatta att det djur man älskar inte finns mer den är bort föralltid. Man kommer aldrig få se eller träffa den igen. Ingen annan kanin kan vara så underbar som snövit var. Det går inte. När jag precis hade fått henne va jag och min syrra ute nästan jämt hos henne men sen när jag började 6 så blev det inte lika ofta längre.. och så fortsätte det tills nu. Om jag bara fick spola tillbaka tiden så skulle jag ha tagit vara på den. Alla tycker säkert men snälla det är bara en kanin. Ja det är bara en kanin men jag älskade den nästan som ett syskon.. och det kan ingen ändra på. Jag älskar mig kanin även fast den är död och det kan ingen ändra på!